Jag onskar tararna kunde ta slut!
Jag vill som forra gangen sjalvklart aka hem och traffa alla och ata svennemat, ga i skogen och allt det dar som Sverige har. Men som forra gangen ar/kommer detta att bli jobbigt. Och denna gang kommer det bli jobbigare an det var forra gangen. Jag forsoker utnyttja tiden sa mycket som mojligt och vara med Carlos sa mycket som det gar och njuuta och inte tanka sa mycket pa onsdag. Men det spelar ingen roll vad jag gor for tankarna far alltid at onsdag.
Igar grat jag 5 ggr! Kan tararna alridg ta slut? Ett barn sa till ett annat barn igar "ser du inte att hon ar ledsen?!Hon ska aka ifran oss och ar ledsen for det vi ocksa!" Detta fick mig inte precis att grata mindre.
Nu ska jag ga utoch njuta i solen.
Ha det bast saknade manniskor
Jag tänker på dig och jag känner med dig. Att världen ska vara så stor och de man vill vara med, samtidigt, så långt borta! Och reser man till ena stället, så lämnar man alltid kvar någon på det andra. Det går aldrig jämnt ut. Om man inte, förstås, väljer att inte utsätta sig för nya kontakter, nya möten och risken att lära känna någon som kommer att betyda något för en. Detta är inget bra val, tycker jag. Du har gjort rätt hela vägen och ska fortsätta göra det du känner för. Du är stark och fixar detta också, även om du inte just nu vet exakt hur. Jag älskar dig och är mycket stolt över dig!
Tack mamma! Du ar bast.
Det ar verkligen jattejobbigt att inte kunna vara pa fler stallen samtidigt, for som du sager sa gar det ju aldrig jamt ut men det as sa vart det.
Vi ses pa torsdag
Tack mamma Älskar dig också