Faddergalan

Jag har nyss kollat på faddergalan som gick på tv ikväll. Jag är själv fadder till en flicka som bor i Honduras och är intresserad av att förbättra världen. Jag har sett på faddergalan i många år men jag vet inte om någon i något program tidigare sagt något som fått mig så rörd som jag blev idag.
Timbuktu sa något i stilen att hur mycket vi/alla trampar på Afrika så är dom ändå glada, har sin kultur och dom ger sig inte. Jag kan inte riktigt säga varför just dessa ord fick mig att bli rörd men de lät så fint men samtidigt så fult.
Jag kan hålla med honom i det han säger absolut. Många säger att de fattiga får skylla sig själva men jag tycker på ett sätt att det är vårt fel att Afrika idag inte kommit längre än va de gjort. "Vi" har haft dom som kolonier och annvänt dom. Jag tycker att det är vår skylldighet att hjälpa till!
Och idag fick jag en känsla som sa mig att jag gör helt rätt som åker till Peru och volontärarbetar och jobbar med fattiga barn där som inte har det bra. Det känns så bra, det är sånt jag vill syssla med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0